Nedan redovisas rubrikerna för seminariespåren samt dag och tid för seminarierna. Längre ner på sidan finns även en kort beskrivning av varje seminarium.
Seminarieschemat är uppdaterat med de seminarier som är fastlagda i dagsläget.
| A | B | C | D | E | F | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| OR-Akademin | Användarnytta | Policy-strategier | Ledning och styrning | Samverkan | Demonstrationer | ||
Reservation för eventuella förändringar i seminarieschemat.
25 maj |
Seminarierubrik |
Innehåll |
|
|---|---|---|---|
| 12.15-13.00 | Läsplattor och digitalisering av politiska handlingar | Inom Göteborgs Stad är Social resursnämnd pilot i ett införande av iPad för politiker och en digitalisering av politiska handlingar. Målet är att införa konceptet i samtliga politiska nämnder i Göteborg och att helt få bort utskick av handlingarna i pappersform. | |
| Föreläsare | |||
| Johan Eklund | |||
| NYC Business Express, Strategy & Implementation | Diskussionsseminarium som uppföljning till plenarpresentationen av New York Citys projekt NYC Business Express, en gemensam kommunal portal för företagens olika ärenden och kontakter med staden. Utbyte av erfarenheter med svenska aktörer. | ||
| Föreläsare | |||
| Kevin Kelly | |||
| Öppen offentlig data och PSI - ett första steg. | Peter Krantz från E-delegationen guidar dig genom PSI-direktivet och hur du kan göra öppen offentlig data tillgänglig. Du får följa med på en internationell utblick och veta mer om E-delegationens uppdrag, vad som är på gång, några goda exempel från förvaltningen och tips om hur du tar det första steget. | ||
| Föreläsare | |||
| Peter Krantz | |||
| Varför är nyttorealisering viktig? | I detta seminarium presenteras resultatet av E-delegationens uppdrag att ta fram en modell för att realisera nyttor kopplade till e-förvaltningsarbete. Syftet med vägledningen i nyttorealisering är att stödja offentliga organisationer i arbetet med att realisera nyttorna med den verksamhetsutveckling som de bedriver. Erfarenheterna visar på att utvecklingsarbete som inte har verksamhetsnyttan i fokus riskerar att leverera lösningar som inte levererar de effekter som låg till grund för genomförandet. Anna Pegelow, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och Mårten Janerud från E-delegationens sekretariat presenterar vägledningen inklusive konkreta erfarenheter från myndigheter och kommuner som deltagit i projektet. Föreläsare Mårten Janerud, E delegationens sekretariat | ||
| Föreläsare | |||
| Mårten Jarnerud | |||
| Anna Pegelow | |||
| Ett moln i byxor - med livrem och hängslen.Ramavtalen för E-förvaltningsstödjande tjänster. | Ramavtalen för E-förvaltningsstödjande tjänster innebär ett nytt sätt för offentliga organisationer att erbjuda medborgare och företag goda elektroniska tjänster. Tydliga roller med fokus på funktion och tjänstehantering för avroparens del och för tjänsteleverantörens del helhetsansvar och leverans. Avtalen innehåller en rik flora av tjänster där särskilt intresse ägnats användbarhet och säkerhet. Ramavtalen omfattar kontaktstödjande tjänster för kommunikation med medborgarna, verksamhetsstödjande tjänster för den inre ärende- och informationshanteringen och infrastrukturella tjänster för säker kommunikation och elektronisk legitimation. | ||
| Föreläsare | |||
| Jan Lundh | |||
| Guldlänken 2011 | Finalist 1. Budgetsimulatorn-Ett IT-verktyg i demokratins tjänst | ||
| Föreläsare | |||
| Anders Nordh | |||
| Raymond Svensson | |||
| Robert Olofsson | |||
| Finalist 2. Crowdculture | |||
| Föreläsare | |||
| Max Valentin | |||
| Molly Ränge | |||
| 14.15-15.00 | Lärande och kompetens i det nya arbetslivet | I ett föränderligt arbetsliv där teknologisering och globalisering ständigt utmanar befintliga yrkesroller och samhällsstrukturer är det allt fler organisationer som vänder sig till IT-system för att hantera, strukturera och planera arbetet kring medarbetarnas kompetens. Men vad är det för typ av system vi bygger in i våra organisationer? Flexibla och smidiga verktyg för att hantera förändring, eller monster som konserverar den befintliga strukturen? | |
| Föreläsare | |||
| Lars Svensson | |||
| Effektivare e-posthantering på Försäkringskassan | Presentation av IMAIL-projektet som utvecklar ett avancerat e-postsystem, AutoMail, tillsammans med handläggarna på Försäkringskassan. Försäkringskassan tar emot ca en halv miljon e-brev från medborgarna varje år. Dessa e-brev besvaras manuellt av Försäkringskassan handläggare. Ungefär en fjärdedel av dessa e-brev skulle kunna besvaras automatiskt enligt studier genomförda i IMAIL-projektet, som finansieras av VINNOVA. | ||
| Föreläsare | |||
| Hercules Dalianis | |||
| Mänsklig och omänsklig åtkomst till myndighetsdata - vad vill medborgarna och entreprenörerna ha, och vad kan myndigheterna leverera? | Samtal mellan några medborgare, entreprenörer och myndighetsföreträdare under ledning av forskaren Bo Sundgren. Samtalet sker mot bakgrund av EU:s direktiv om tillväxtskapande utveckling av tjänster på basis av "public sector information" (PSI), den svenska PSI-lagen samt ett nordiskt-baltiskt forskningsprojekt om medborgarcentrerad tjänsteutveckling, som stöds av Vinnova m.fl. | ||
| Föreläsare | |||
| Bo Sundgren | |||
| David Mothander | |||
| Ola Rosling | |||
| Björgving Sigurdsson | |||
| Mina Sidor för privatpersoner – behovet av digitalisering | Förstudien Mina sidor för privatpersoner har gjorts för att undersöka behovet av lösningar för att förenkla privatpersoners kontakter med det offentliga. Sex myndigheter och SKL har på uppdrag från E- delegationen tillsammans låtit genomföra djupintervjuer, workshops och enkätundersökningar för att få en tydligare bild av privatpersoners behov och önskemål. | ||
| Föreläsare | |||
| Gunilla Cederqvist Dyrhage | |||
| Anna Ullman Sersé | |||
| Stockholm bäst på e | Stockholms stad är landets bästa kommun på e-förvaltning visar Stockholms Handelskammares årliga undersökning. Företrädare för Stockholms stad berättar om resan dit och ger exempel på hur e-tjänster och verksamhet har utvecklats. | ||
| Föreläsare | |||
| Anette Holm | |||
| Guldlänken | Finalist 3. Dags att börja förskola? Jämför, ansök och sköt kontakten via webben. | ||
| Föreläsare | |||
| Karin öhlander | |||
| Anneli Hilmersson | |||
| Finalist 4. Soctanter på nätet | |||
| Föreläsare | |||
| Theodora Fotiadou | |||
| Therese Rikardsson | |||
| 15.15-16.00 | Sociala medier+juridik=sant | Mer än varannan myndighet, kommun och landsting använder sig av sociala medier. Men många är fortfarande osäkra på vilka regler man bör följa och vad dessa innebär i praktiken. E-delegationen, som kommit ut med riktlinjer om sociala medier, berättar om vilka regler man bör känna till och tillämpa och vad man bör tänka på för att skydda anställdas personliga integritet. | |
| Föreläsare | |||
| Johan Bålman | |||
| IT-verktyg i demokratins tjänst | Utmaningen för kommuner och landsting är att utveckla strategier för att även använda IT-verktyg för dialog med medborgarna och på så sätt nå andra grupper än de som kommer på de fysiska mötena. Detta ger de förtroendevalda en möjlighet att få ännu bredare kunskap om vad olika grupper i samhället tycker. Vi ger exempel på hur kommuner och landsting tar sig an och kan ta sig an denna utmaning. | ||
| Föreläsare | |||
| Anders Nordh | |||
| Kampanjen Digidel - En kampanj för digital delaktighet i Sverige | Kampanjen Digidel verkar för en ökad digital delaktighet i Sverige. Vi vill att alla ska våga, vilja och kunna ta del av samhällets digitala tjänster. Kampanjens målsättning är att vi alla med gemensamma krafter ska få ytterligare minst 500 000 svenskar att börja använda Internet innan utgången av år 2013. Kampanjen är ett öppet nätverk för myndigheter, kommuner, näringsliv, intresseorganisationer, ideella organisationer m.fl. | ||
| Föreläsare | |||
| Christer Marking | |||
| IT management - Ett angeläget område för kompetensutveckling inom den offentliga sektorn | Offentlig sektor står inför en tid då digital informationsdelning blir allt viktigare medel för att kunna tillgodose medborgare, brukare och organisationer krav och önskemål. För att nå målet med en god service krävs ett gemensamt arbete från Stat, kommuner och landsting. Parterna kan inte arbeta med egna lösningar - vi måste ta fram IT-lösningar som fungerar tillsammans, för alla. För att uppnå en gynnsam samverkan mellan de 50 parterna i VG krävs en organisation med ansvar och mandat som leder och styr mot det gemensamma målet om god service. Seminariet är uppdelat i två delar: Först redovisas erfarenheter från arbetet med att skapa en samarbetsorganisation för kommunerna i Västra Götaland samt hur organisationen är formad och vilka utvecklingsområden som ses som viktigast framöver. I den andra delen av seminariet redovisas hur utvecklingsarbetet sker i samverkan mellan Regionen och de 49 kommunerna, hur organisationen ser ut samt vilka utmaningar som står framför oss. | ||
| Föreläsare | |||
| Kalevi Pessi | |||
| Håkan Enquist | |||
| Fler e-tjänster" - uppfinna nya hjul 290 gånger om, eller finns det smartare sätt?? | Fler och fler kommuner har gripits av trenden att realisera det mångomtalade begreppet 'e-förvaltning' genom att tillverka och/eller anskaffa tilläggsmoduler, kallade "e-tjänster", i sin befintliga IT-miljö. Dessutom pågår också ett flertal projekt för att installera e-tjänsteplattformar så att kommunens anställda själva ska kunna ta fram nya e-tjänster, utan dyra konsultinsatser. Sett ur ett övergripande perspektiv, verkar det offentliga Sverige alltså (återigen) vara fullt inställt på att uppfinna det s k hjulet var och en för sig, ofta på tämligen likartade sätt men utan större samordning. Samtidigt pågår en smärre revolution vad avser uppsättning och nyttjande av en mängd system, plattformar och applikationer, i form av s k molntjänster. Föreningen Sambruk, som fokuserar på kommunal verksamhetsutveckling, har sedan länge en etablerad samverkansmodell för att skapa bredare nytta i gemensamt genomförda projekt för utredning/specifikation, samt utveckling/anskaffning. De e-tjänster som nu realiserats i Sambruks regi ska också kunna installeras och nyttjas som gemensamma resurser/tjänster i "molnet", dvs som externt tillgänglig resurs för flera kommuner. Därmed kan kommunens handläggare och medborgare direkt använda tjänsten utan en särskild installation i varje kommun. Föredraget kommer att beskriva de viktigaste förutsättningarna och möjligheterna med att samverka kring gemensamma e-tjänster, i jämförelse med dagens arbetssätt. | ||
| Föreläsare | |||
| Clas-Olof Olsson | |||
| 50 väst-kommuner verksamhetsutvecklar med IT och förbereder gränslös samverkan | Offentlig sektor står inför en tid då digital informationsdelning blir allt viktigare medel för att kunna tillgodose medborgare, brukare och organisationer krav och önskemål. För att nå målet med en god service krävs ett gemensamt arbete från Stat, kommuner och landsting. Parterna kan inte arbeta med egna lösningar - vi måste ta fram IT-lösningar som fungerar tillsammans, för alla. För att uppnå en gynnsam samverkan mellan de 50 parterna i VG krävs en organisation med ansvar och mandat som leder och styr mot det gemensamma målet om god service. Seminariet är uppdelat i två delar: Först redovisas erfarenheter från arbetet med att skapa en samarbetsorganisation för kommunerna i Västra Götaland samt hur organisationen är formad och vilka utvecklingsområden som ses som viktigast framöver. I den andra delen av seminariet redovisas hur utvecklingsarbetet sker i samverkan mellan Regionen och de 49 kommunerna, hur organisationen ser ut samt vilka utmaningar som står framför oss. | ||
| Föreläsare | |||
| Dan Gustafsson | |||
| Hans Ekman | |||
| Nils-Gunnar Erntsson | |||
| Johan Fritz | |||
26 maj |
Seminarierubrik |
Innehåll |
|
| 9.30-10.15 | Förvaltningar och kundcenter – vem gör vad? | För att kunna göra en kvalitetssäkrad uppdelning av ärenden mellan kundcenter och förvaltningar är en processkartläggning nödvändig. Den välkända ROSA-klassificeringen är en god början, men i många fall måste man gå in djupare i ärendena för att kunna göra en korrekt avvägning. Fackförvaltningarna är mycket noga med att arbeta på ett rättssäkert sätt och har under årens lopp ofta utvecklat en ganska svårgenomtränglig terminologi. De har sina telefontider och är ofta helt omedvetna om att personer måste ringa massor av gånger för att komma fram. Kundcenter å andra sidan styrs av ett servicetänkande, som ibland kan komma i konflikt med förvaltningarnas mera byråkratiska synsätt. Ibland måste man dock utbyta information och då blir gränsytan dem emellan den kritiska delen. Baserat på en kartläggning i Jönköpings kommun redovisas här en generell metod för hur man kartlägger processer, både i kundcenter och på fackförvaltningarna så att både service och rättssäkerhet kan upprätthållas. | |
| Föreläsare | |||
| Gunnar Mosnik | |||
| Per Flensburg | |||
| Sociala medier-en möjlighet för Arbetsförmedlingens lunder | - Facebook - hur man möter en kritikstorm. | ||
| - Rekryteringsträffar över nätet. | |||
| - Hur kan Arbetsförmedlingen använda sociala medier? Policy och riktlinjer. | |||
| - Arbetsförmedlingen satsar på öppna API:er - först ut är Platsbanken. | |||
| - Hur stödjer vi de arbetssökande på deras egna arenor - kan vi komplettera Facebook? | |||
| - Platsbanken som App - våra erfarenheter. | |||
| Föreläsare | |||
| Gunnar Wass | |||
| Svensk e legitimation för ökad användning av e tjänster | Behovet för det offentliga av säker elektronisk identifiering av användare ökar i takt med övergången till e förvaltning men vilka lösningar ska det offentliga nyttja för att uppnå både säkerhet och flexibilitet. E legitimationsnämnden inrättades den 1 januari i år för att vara en gemensam kravställare för identifierings och signeringstjänster för det offentliga. Seminariet beskriver det förslag som har arbetats fram på gemensam kravställning för identifiering och signering samt hur arbetet bedrivs för att säkerställa att tjänster finns för det offentliga. | ||
| Föreläsare | |||
| Stig Jönsson | |||
| Informations-säkerhet gör e-samhället möjligt | Relationen mellan medborgare och myndigheter blir allt tätare och allt mer digital. Myntet har som alltid två sidor; möjligheten att sköta alltmer av sina tjänster och sina kontakter via e-tjänster ger stor nytta både för medborgaren och myndigheten men ger också nya risker. För att e-tjänsterna ska fungera och för att inte känslig information ska komma på avvägar krävs en mycket god informationssäkerhet. eFörvaltning kräver eSäkerhet! | ||
| Föreläsare | |||
| Fia Ewald | |||
| Enkelt, enhetligt och effektivt informationsutbyte | Genom enkelt, enhetligt och effektivt informationsutbyte utvecklas e-förvaltning snabbare och man kan koncentrera sig på vad som ska lösas i stället för hur det ska lösas. E-delegationens vägledning för automatiserad samverkan innehåller riktlinjer för utveckling av tjänstebaserat informationsutbyte. Här berättar vi mer om arbetet, vägledningen, framtiden och vad våra grannar i Europa gör på området | ||
| Föreläsare | |||
| Annelie Hagdahl | |||
| Demonseminarie 1. Öppna data från SCB i interaktiv visualisering; verktygslåda | 1. Google Public Data Explorer för internationella jämförelser. Visning av svensk statistik i Google Public Data Explorer med källa Eurostat, OECD och Världsbanken. Google utvecklar en funktion för sökning och visualisering av statistik via webben från olika källor där svensk statistik ingår. | ||
| 2. SCB:s Statistikatlas. SCB visar den nya Statistikatlasen med ett axplock av SCB:s regionala statistik i interaktiva kartor och diagram. Atlasen innehåller färdiga analyser och verktyget StatisticseXplorer, utvecklat av NComVA, där användaren själv kan analysera och lägga in egna data. | |||
| 3. Statistics eXplorer för beslutsunderlag i kommunal planering. Göteborg stad visar hur man använder Statistics eXplorer med SCB:s kommundelsstatistik i kommunal planering och beslutsfattande för analys av situationen i olika stadsdelar med interaktiv visualisering. | |||
| Föreläsare | |||
| Alf Fyhrlund | |||
| Johhny Sehlin | |||
| Jonas Andersson | |||
| 10.55-11.40 | Går modern e-förvaltning att förena med skyddet för den personliga integriteten? | I takt med att e-förvaltningen utvecklas blir frågor om den personliga integriteten allt mer aktuella. Datainspektionens jurist Lena Carlsson tar i sitt föredrag ett grepp kring den moderna e-förvaltningen ur ett integritetsskyddsperspektiv. Hon kommer att belysa bland annat frågor kring vem som ska ses som personuppgiftsansvarig för den information som behandlas, hur stort ingrepp i den personliga integriteten som är acceptabelt, hur personuppgifter skyddas mot missbruk och vilka säkerhetskrav Datainspektionen ställer på behandlingen av personuppgifter. Föredraget kommer också beröra myndigheters användning av sociala medier. | |
| Föreläsare | |||
| Lena Carlsson | |||
| Om Ford hade tagit fram snabbare hästar | Var fjärde myndighet som har e-tjänster har inte frågat användarna om deras behov innan de utvecklat tjänsterna. Den främsta anledningen är att man tror sig redan veta vad användarna vill ha. För att fånga in användarnas behov räcker det inte bara med att tro eller fråga, utan att lyssna. Om Ford hade frågat vad hans kunder ville ha, hade de sagt att de ville ha snabbare hästar. Vad Ford gjorde var att han lyssnade in behovet - ett snabbare transportmedel, inte lösning Vid det här seminariet berättar vi om några av utmaningarna och lösningarna till att utgå från användarnas behov när man utvecklar tjänster. Vi vill också veta vad ni behöver för att kunna arbeta med behovsdriven utveckling. | ||
| Föreläsare | |||
| Lena Olofsson | |||
| Informationssäkerhet för kommunal nytta och personlig säkerhet. | En kommun upprätthåller viktiga funktioner i samhället. Det omfattar allt från samhällets säkerhet vid krissituationer till att utveckla kommunens e-tjänster. Medborgarnas rättigheter att ta del av och påverka samhället genom bl.a. digitala tjänster och Internet är en del av den globala demokratiseringsprocessen. Kommunen ska värna den enskildes sekretess och integritet i all behandling av personuppgifter. Behovet av att tillgängliggöra information över organisationsgränser ökar när vi möter medborgarnas behov, samhällets utveckling och dess självklara krav på effektivisering av den kommunala processen. Informationssäkerhet måste följa som en röd tråd genom utvecklingen för att inte äventyra informationen, människorna och samhällsnyttan. | ||
| Föreläsare | |||
| Jörgen Sandström | |||
| Stephen Dorch | |||
| Samverkan mellan stat och kommun för bättre företagsservice | Koordination och samverkan över förvaltningsgränser har länge varit offentlig förvaltnings heliga graal. I detta seminarium diskuteras förutsättningar för sammanhållen e-förvaltning utifrån olika företags skilda behov. Exempel ges utifrån kommuners och statliga myndigheters service och myndighetsutövning samt olika privata organisationers stöd till nya och befintliga företag. Projektet är VINNOVA-finansierat. | ||
| Föreläsare | |||
| Anders Persson | |||
| Framgångsrik styrning av verksamhets-utveckling med stöd av IT | Många kommuner upplever att det finns svårigheter att styra och fatta beslut vad gäller verksamhets-utveckling med stöd av IT. Frågorna är många gånger komplexa och det kan vara svårt att få till en god dialog mellan verksamhet och IT. Som stöd i arbetet har ett antal kommuner tillsammans med SKL tagit fram två olika verktyg: – Ett index med indikatorer för framgångsrik styrning av verksamhetsutveckling med stöd av IT. – En checklista för projekt inom verksamhets-utveckling med stöd av IT. Checklistan skall kunna användas av kommunchefen (eller förvaltningschefen) vid diskussion om nya projekt/idéer men också löpande i och efter projektavslut. | ||
| Föreläsare | |||
| Mats Bohman | |||
| Leif Eriksson | |||
| Daniel Antonsson | |||
| Örebro Kommuns sociala intranät | |||
| Demoseminarie 2. Digital delaktighet | Genom gedigna förstudier har det kommit fram att medarbetarna på Örebro kommun behöver bättre stöd för kommunikation, samarbete och administration. Svaret är ett socialt intranät med integrerade e-tjänster och under föreläsningen får du reda på hur de når dit. | ||
| Föreläsare | |||
| Björn Hagström | |||
| Tjänsteutveckling med SeniorNet-Sweden. | |||
| Det ska vara så enkel som möjligt för så många som möjligt, det är det övergripande målet för den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen. SeniorNet-Sweden och dess drygt 8000 medlemmar instämmer fullt och helt. IT-ministern har i detta sammanhang väckt frågan om arbetsfördelningen offentlig/privat i skapandet av e-tjänster som förenklar vår vardag. Välkomna till presentation av SeniorNet-Swedens försöksverksamhet där lokala SN klubbar och "beta-kommuner” samverkar med egov forskare/utvärderare/utvecklare. | |||
| Föreläsare | |||
| Gail Watt | |||
| 12.55-13.40 | Sociala medier-mer än en kommunikationskanal | ||
| Föreläsare | |||
| Åsa Evertsdotter | |||
| Maria Aulén Thomsson | |||
| e-Tjänster för ungdomsdialog, kulturintegration och entreprenörskap | Projektpresentation av ett VINNOVA-finansierat projekt kring en utveckling av ett e-baserat nätverk för ungdomsdialog, kulturintegration och entreprenörskap mellan forskare och Södertälje kommun. Nätverk bildas mellan invandrarungdomar, svenska ungdomar och kommunen för att skapa en interaktiv community. Det är mycket viktigt att fånga upp ungdomars synpunkter och önskemål samt deras kunskaper och erfarenheter av IT-användning och att leva i den digitala tidsåldern. | ||
| Föreläsare | |||
| Torbjörn Johansson | |||
| Vad innebär ett gemensamt e-diarium och e.arkiv? | Torbjörn Hörnfeldt från Riksarkivet ger dig en inblick i det pågående arbetet mot ett gemensamt e-diarium och e-arkiv för myndigheter, kommuner och landsting. | ||
| Föreläsare | |||
| Torbjörn Hörnfeldt | |||
| Kommunala kontaktcentra | Skellefteå Kommun | ||
| Skellefteå kommun har tagit ett helhetsgrepp om kommunikationen med medborgarna. Kundtjänst och webbplatsen fungerar som ett nav. Nya kanaler och verktyg kan enkelt tas i bruk och det blir enklare för kunderna att komma i kontakt med kommunen och få hjälp. Hur vi dessutom fångar in synpunkter från medborgarna via sociala medier, mobila applikationer och andra e-tjänster och kopplar det till vår egen verksamhetsutveckling. | |||
| Föreläsare | |||
| Marie Larsson | |||
| IT i kommunal Vård och omsorg | Kommunen blir mer och mer en serviceinrättning som andra i samhället. Medborgarna får större delaktighet och kan vara med och bestämma hur tjänsterna ska utformas och av vem de ska utföras. Med hjälp av bra IT stöd kan personalen i vård och omsorg minska sin administration och därmed frigöra tid för vårdarbete. Vård och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället. Det ställs allt större krav på säker och enkel tillgång till information. Vård och omsorgstagare/brukare vill kunna se sina egna uppgifter och vara mycket mer delaktig i planeringen av sin egen vård och omsorg. De efterfrågar också lättillgänglig fakta om olika tillgängliga alternativ när de själva t.ex. ska välja sin omsorg. Lika viktig är informationen för vård och omsorgspersonal som behöver snabba och användarvänliga verksamhetsstöd, och beslutsfattare som behöver bra beslutstöd för att följa upp och prioritera.Aldrig tidigare har tekniken erbjudit sådana möjligheter att strukturera, hantera och använda informationen för olika ändamål som vi kan idag. Problemet är inte bristen på data som samlas in, utan att informationen inte är tillgänglig eller användbar när det behövs som bäst. Kommunerna i Sverige är många till antalet och relativt små, med trenden att de större kommunerna blir allt större medan de mindre tappar i invånarantal. Därför arbetar Sveriges Kommuner och Landsting och Center för eHälsa i samverkan, för att skapa och stödja regionala samarbetsorganisationer där de mindre kommunerna går samman och delar på kostnader och andra åtaganden. | ||
| Föreläsare | |||
| Christer Haglund | |||
| Geodatasamverkan ger nya möjligheter för kommuner och myndigheter | Nu blir det enklare att hitta och använda digitala kartor och annan geografisk information – det vi kallar geodata. Med några få knapptryckningar via Geodataportalen blir geodata från olika producenter åtkomliga på ett enkelt och enhetligt sätt. Villkoren för användning av informationen är samordnade genom avtal för geodatasamverkan. Här regleras utbytet av geodata mellan myndigheter och kommuner. Mer lättillgängliga geodata ger förutsättningar för hela samhället att utvecklas till att bli mer hållbart och smart. Bättre tillgång till geodata gör det till exempel möjligt att | ||
| • Genomföra säkrare räddningsaktioner | |||
| • Bättre planera våra bostadsområden och vägnät | |||
| • Bättre placera industrier som påverkar miljön | |||
| Geodataportalen – som finns åtkomlig via www.geodata.se – är verktyget i den nya formen av samverkan | |||
| Föreläsare | |||
| Kjell Hjorth | |||
| Pia Färegård |
